4 min läsning

Digital strategi i praktiken: besluten, inte dokumentet

En strategi som inte ändrar vad ni gör på måndag är en presentation. Här är de fem besluten som faktiskt styr ett digitalt projekt, och hur vi tar dem på två veckor.

Grafik: koncentriska ringar, som beslut i lager kring en strategi.

Vi har läst många strategidokument. De flesta är välskrivna, och de flesta ändrar ingenting, eftersom de beskriver en riktning utan att fatta ett enda beslut. En användbar strategi är en kort lista över vad ni ska göra först och vad ni medvetet låter bli.

Beslut 1: vilket problem som ska lösas först

Nästan alla verksamheter har fem till tio digitala problem samtidigt. Att rangordna dem är hela arbetet. Kriteriet vi använder är enkelt: vad kostar problemet i dag, i tid eller förlorad affär, och hur svårt är det att åtgärda?

Det som kostar mycket och är lätt att åtgärda görs först, även om det är tråkigt. Det som kostar lite men är roligt att bygga hamnar sist, även om det demonstrerar bättre.

Beslut 2: vem det är till för

En sajt för befintliga kunder ser inte ut som en sajt för nya. Den första ska göra det enkelt att hitta dokument, lägga en order och få svar. Den andra ska övertyga någon som aldrig hört talas om er.

Försöker man göra båda lika bra på samma yta blir resultatet en kompromiss som inte tjänar någon. Välj vilken som är viktigast, och lös den andra med en egen ingång.

Beslut 3: vad som byggs och vad som köps

Standardprodukter för det som är likadant överallt: e-post, betalningar, analys, bokning. Egen utveckling för det som är ert sätt att arbeta och som faktiskt skiljer er från konkurrenterna.

Den vanligaste dyra felbedömningen är att bygga eget för något standard löser, oftast för att ingen letade. Den näst vanligaste är att pressa in verksamhetens särdrag i en standardprodukt tills den spricker.

Beslut 4: vad som mäts

Välj två eller tre mått som betyder något för affären. Antal offertförfrågningar, andel ärenden som löses utan människa, snittid från förfrågan till svar.

Besöksstatistik är inte ett mål. Den förklarar varför ett mål rör sig, vilket är något annat.

Beslut 5: vem som äger det efteråt

Ett digitalt initiativ utan ägare blir ett projekt som tar slut. Utse en person med mandat, och sätt en rytm: en genomgång i månaden med siffrorna framme.

Vi gör de fem besluten i en Discovery Sprint på två veckor och levererar en plan med fast pris. Är det mer långsiktigt ni vill ha finns helheten under digitalbyrå i Helsingborg.

Vanliga frågor

Behöver vi en strategi innan vi bygger? Ni behöver besluten. Dokumentet kan vara två sidor, och i de flesta fall räcker det.

Hur ofta bör den revideras? När förutsättningarna ändras, inte enligt kalender. En gång per halvår att läsa igenom den räcker för de flesta.

Vem ska vara med? Den som äger affären, den som äger systemen och den som äger innehållet. Fler än sex personer gör arbetet långsammare, inte bättre.

Vad kostar det? Vår sprint har fast pris och levererar plan, prioritering och underlag för budget. Priset sätts efter ett samtal om omfattningen.

Så ser resultatet ut

En användbar strategi får plats på två sidor. Först problemet som ska lösas först, formulerat så att det går att se när det är löst. Sedan vem det är till för, vad som byggs, vad som köps, vad som mäts och vem som äger det.

Till det hör en grov sekvens för de kommande sex månaderna, med vad som ska vara klart i vilken ordning. Inte en gantt-plan, utan en lista i den ordning saker behöver finnas för att nästa steg ska gå att ta.

Och, lika viktigt: en kort lista över det ni medvetet låter bli. Den listan är den enda som hindrar att projektet växer med en idé i veckan tills budgeten är slut och ingenting är i drift.

Vad gör vi om vi inte är överens internt? Skriv ned de två alternativen och vad som talar för vardera. Oenigheten handlar nästan alltid om olika bild av vem kunden är, och den frågan går att utreda.